tisdag 25 maj 2010

Frihet till religion?

Farsgalten bryter en lång tystnad med ett för honom okaraktäristiskt inlägg. Istället för att betrakta sin omvärld på vers, väljer han nu att kommentera på mindre spännande, men kanske klarare, prosa.

När nättidningen Dagen.se i sin ledarblogg tar upp ämnet religionsfrihet får man lust att applådera, men hurraropen sätts snart i halsen. För vems religionsfrihet är det man vill förespråka? Det är inte allas, utan bara sin egen.

Stefan Attefall, som är riksdagsledamot för KD, skriver mycket som är bra. Han påpekar hur urvattnad en religion blir när den används som maktmedel för att styra människor. Samtidigt tycks han vara helt blind för att den blir ett maktuttryck när den påtvingas människor i offentliga sammanhang! Han tycker till exempel att det är fel att skolavslutningar inte får hållas i kyrkan, trots att en majoritet av föräldrarna är för detta (hur han nu kan veta det). Då skulle jag vilja fråga honom hur han skulle ställa sig till att skolavslutningen hölls i ett hednatempel?

Naturligtvis skulle han inte det. Hans variant av religionsfrihet är för majoriteten. Att religionsfriheten finns till för att tillvarata minoriteters rättigheter, det är inte något som herr Attefall förstår. Att frihet från en offentligt sanktionerad religion är den yttersta friheten till religion tycks överstiga hans förstånd. Och det kanske inte är så svårt?

torsdag 22 januari 2009

Skåpmat

(Då skaldens penna saknar glöd
- blott vilar dock, är inte död -
tar Farsgalt hjälp och mod och stöd
av ord som argt ur hågen sjöd
som svar på dumhets överflöd)

I dunkla skogars mörka djup
Där bakom stugans timmervägg
Vid tjärnens blänk och bergens stup
Kliar sig i smutsigt skägg
Och under sorgligt sketna kläder
En ursvensk man - som släpper väder!

Se där min vän, en bild så sann,
Hans hy är vit som alabaster
En äkta svensk, en nordisk man
Vars mamma även är hans faster
Hon gav honom hans vita skin
Ty "etniskt urval" - avlar in

Du ville hylla bondens slit
Men den som går där bakom plogen
Luktar svett och hästaskit
Och spyr så fyllsjuk framför logen
Och denna äkta svenska man
Han skriver sällan dikter han

fredag 28 november 2008

Galten blivit riktig far


Du senaste skott
på släktens träd
du älskade teling
jag tar dig i knät;
du är min avkomma
mitt älskade barn,
min fars och min farfars ättling

Så hjälpe mig Frey, Njord och den mäktige asen

Lite nytt efter lång väntan

Gamle Farsgalt har ej diktat
här på länge, det är sant,
hans uppmärksamhet vart riktad
på ett viktigare ann't

söndag 12 oktober 2008

Tröttsam tråkmåns

En blir så jotans trött på fôlk iblann
å lufta går som ur mig helt, å lusta
dä känns väl litt som å tappe pusta
som om min tro på människan försvann

Att dä finns fôlk som inte vell mej väl
dä ä väl nåt en får som leve mä
å di ä ändå inte mer än fä
som tôcker di får angripa min själ

Dä verker finnes di som vell ha makt
te å bestämme om va en får göre
men ja ska blote som ja gjorde före
ja läste allt dä dumme Keeron sagt

(ordner dä ja glömde tänke
genom å te Keeron länke:
http://www.logia.se/blog/)

fredag 29 augusti 2008

Refarima


Jag såg dig smyga i morgonljuset
med viga tassar på brattande slänt
obekymrad om oss här i huset
men alven i skogen tror jag har dig sänt

fredag 22 augusti 2008

Rötmånadsrimur

Se, rötmånad är redan över
nu rodnar äpplen snart på kvist
snart lönnen täckt av gyllne löv är
den lysande solen sin värme mist

torsdag 21 augusti 2008

Torshelgdsbön

Hell dig, Hafradrott
hammarens ägare
med din vän och min,
du Modes fader,
led mig på vänfasta
vägar åter;
bockars herre
blotet tag

lördag 9 augusti 2008

Sensommarblot

Jag hörde dig inatt, du, Tor
hur du mullrade och bullrade i skyn
hur du och dina bockar for
så att folk fick ta fram paraplyn

Idag får du och hustrun din
några gåvor från oss ta emot
för jag och kära fästmön min
och vännerna ska hålla blot

Nu är det skördemånens tid
det mognande kornfältens blot
min fästmö blotar höggravid
vid askträdets helgade rot